Vi har inte råd att inte ha råd

GAIS-IFK-GBG_publikI det senaste numret av Offside säger Sebastian Arby att ”det var som om styrelsen hade tröttnat på att vara gamla GAIS”. Och det är med den utgångspunkten jag skriver den här insändaren, en uppmaning om att hitta tillbaka till våra rötter. Jag vill poängtera att jag inte skriver den här insändaren för att kasta mer ved på elden, diskussioner förs dagligen på diverse forum ute i cybervärlden och dom flesta gaisare och fotbollsintresserade är redan medvetna om att vi är inne i en väldigt turbulent tid. Jag skriver för att jag anser att vi måste hitta tillbaka, tillbaka till grunderna.

Frågan jag ställer mig är, vad står vi för? Vad står GAIS för år 2012?

För att nå långsiktig framgång måste en organisation ha ett antal hörnstenar och utifrån dessa bygga vidare. En organisation måste ha en tydlig grund – värderingar, principer och ideal. Dessa värderingar måste vara tydliga, genomlysa allt det arbete som görs och framförallt – aldrig kompromissa med dem.

GAIS värderingar måste vara sakroskanta, oavsett tid eller situation. Det absolut viktigaste jobbet för GAIS som klubb är att hålla fast vid våra dem när det blåser, när ekonomin är körd i botten och när fotbollen moderniseras. Vad detta egentligen handlar om är tidslösa principer kontra den dagliga verksamheten, vilka är begrepp man måste kunna hålla isär. Att den dagliga verksamheten sköts utefter en viss strategi är en sak, att ha en uttalad 3-års plan är en annan. Det är naturligtvis nödvändigt att strategier förändras, både hos styrelsen och hos lagledningen. Men även om den dagliga verksamheten ändras från dag till dag, eller från år till år, så måste GAIS hålla fast vid våra tidslösa principer.

En framgångsrik förening anställer inte folk som inte passar in i föreningens ideal, en framgångsrik förening sparkar folk inte som inte passar in i föreningens ideal. Detta göra man inte för att det nödvändigtvis är strategiskt bäst för stunden, eller kortsiktigt lönsamt – snarare tvärtom. Man gör det av respekt för GAIS, men också för att nå bärkraftig framgång.

Framgång nås nämligen långsiktigt, inte genom att ta genvägar för att nå kortsiktig vinning. Det må så vara att det inte är en strategisk fördel för stunden, det kanske gör att vi tappar konkurrenskraft, men i längden vinner alltid de organisationer som kan anpassa sig efter marknaden utan att tumma på sina ideal. GAIS måste lita på sina tidslösa principer även när det blåser som starkast. Inte nog med att det är så man når långsiktig framgång, det är dessutom den vackraste och mest moraliskt korrekta vägen att vandra.

En organisation som glömmer bort sina grundvärderingar, som svänger i takt med att marknaden, blir snabbt oerhört sårbar. Och därför står GAIS där vi står idag, därför att vi har glömt bort vad vi är. Hur många kan säga vad GAIS står för idag, år 2012? Svaret borde vara samstämmigt, sitta i ryggraden, men det gör det inte längre. Stil, klass och tradition? Alternativa? Lillebror? Storebror? Kaxiga? Sympatiska? Vi har tummat på våra ideal och värderingar under så lång tid att jag inte längre är säker.

Vi måste vara ärliga mot oss själva, lita på vad vi gör och vara dumdristigt konsekventa i allt som sker inom klubben. På samma sätt som man stärker ett varumärke, genom autenticitet, ärlighet och integritet, måste vi stärka GAIS. Hur särskiljer vi oss? Är vi rebellen? Hur, när och var syns vi? Vilket sociala ansvar tar GAIS? Har vi spelare som gör något mer än att träna två timmar per dag för att sedan gå hem och spela tv-spel? Kräv att våra spelare är goda representanter för GAIS. På stan, på möten, på träningar och i media. Vi måste skapa en samstämmig, ärlig och positiv bild kring GAIS. Och det görs inte genom lögner, dålig kommunikation och dåligt bemötande som idag är fallet.

Jag vill som jag tidigare skrev, inte kasta ved på elden, och jag tänker inte gå in på detaljer kring vad skett de senaste åren och framförallt i år, det är inte syftet med min insändare. Jag vill gå djupare, genom att gå till grunden med vad som är fel i GAIS. Med det sagt så är jag ändå tvingad att ge exempel, för att påtala vad som gått fel.

I det senaste numret av Offside kan man läsa om en händelse när Christer Wallin gått ut och sagt att målet för säsongen är en Europaplats och Alexander Axén frågar om det inte är orealistiskt men får svaret att ”jag måste säga så till sponsorerna, annars går det inte att sälja in GAIS. Om vi ska sälja fler årskort måste vi bygga upp förväntningarna”.

Det är ett feltänk som bygger på att man börjar i helt fel ände, och som dessutom bygger på felaktiga premisser om att höja förväntningar och påskynda resultatet på planen. Om GAIS vill locka nya besökare, då gör man inte det genom att höja förväntningarna, tvärtom ska man sänka förväntningarna. När förväntningarna inte matchar resultatet blir en besökare missnöjd och besviken, otillfredsställd helt enkelt. En otillfredsställd besökare kommer aldrig bli en lojal besökare. Tvärtom kommer den att sprida negativ information om GAIS, vilket i sin tur leder till att nya besökare aldrig sätter sin fot på Gamla Ullevi.

Att resultatet på planen är viktigt i jakten på nya besökare är utan tvekan sant, kanske det viktigaste, men GAIS kan inte påverka resultatet. Vad man däremot kan påverka är bemötandet, priset och marknadsföringen. Det är faktorer GAIS styr över, och där ska man lägga kraften. Skapa ett bra första intryck och låt besökaren lämna arenan med ett bra helhetsintryck. GAIS kommer aldrig kunna erbjuda en fantastisk produkt, bättre komfort och fotboll finns i varje tv-soffa, det är inte här vi ska utmana.

Men GAIS har istället valt, med tanken ”vi har inte råd att inte ha råd”, att ta genvägar för att nå snabba resultat på planen – så fler nya besökare kommer till Gamla Ullevi. Det är kanske det allvarligaste feltänk dagens styrelse gjort, och det förvånar mig. Det är dessutom ett feltänk som har kostat oss väldigt mycket pengar och satt hela föreningen på ruinens brant.

När det kommer till kommunikation och bemötande så fallerar GAIS kapitalt. Det är verkligen beklämmande och dessutom väldigt förödande i jakten på nya besökare. Men hur jävla svårt kan det egentligen vara? Skapa en dynamisk, stilren, bra hemsida. Kommunicera genom en officiell kanal, med samstämmiga, sanna uppgifter på ett ödmjukt och klädsamt sätt. Skapa ett forum där vi medlemmar kan föra diskussioner med personal, ledare och spelare. Vi kan inte vara tystnadens klubb internt.

Dela ut en broschyr till alla som jobbar på och runt om kring arenan, låt tjejen som står i kiosken och säljer korv lära sig vilket år GAIS grundades, låt den tjocka vakten som står i insläppet lära sig när GAIS senast vann SM Guld, låt polisen som vevar vilt med batongen veta skillnaden mellan GAIS och IFK. Skapa ett förtroende, lite förståelse och skapa lite jävla mervärde. Man måste inte blåsa upp en hoppborg runt arenan, eller ha en töntig straffsparkstävling för att höja värdet av produkten. Att skapa ett bra första intryck av GAIS, både på och runt om kring arenan, på stan, i media – överallt helt enkelt, det är vad som är viktigt. Så lockar man nya besökare. Inte genom att ljuga nya besökare och sponsorer rakt upp i ansiktet, höja förväntningarna eller genom att ta genvägar för att nå kortsiktigt resultat. Det som dagens styrelse också borde ha insett, det är att man ser till att börja i rätt ände. Det vill säga, man behandlar sina lojala besökare på ett korrekt sätt.

Lojala kunder är det bästa som finns, det råder konsensus kring detta. Det är oerhört lukrativt. Skillnaden mellan en lojal kund och oss fans är att en lojal kund är vanligtvis nöjd, det är inte alltid vi fans. En lojal kund till Apple köper en PC istället om hen inte är nöjd med sin MacBook, vi fans byter in klubb. GAIS lojala kunder är alltså vi fans. Och om vi fans är ännu mer lukrativa än lojala kunder, varför ser man då inte till att behandla oss på ett så bra sätt som möjligt? Hur fan kan man inte ta vara på oss? Hur fan kan man med att bedra oss? Det är både moraliskt förkastligt och oansvarigt men också så förbannat jävla korkat.

Är vi för lojala? Är vi så lojala att man tar oss för givet, släpper fokus på oss och glömmer av hur viktiga vi är? Det borde inte gå, men det verkar så ibland. Oavsett vad så ska inte detta vara ett problem, de positiva effekterna av att ha fans, kunder som är lojalare än lojala kunder, torde vara övervägande positiva. För helvete, vi älskar den här jävla klubben, ta vara på det. Utnyttja oss, med utnyttja oss på rätt sätt.

Ur en marknadsföringsvinkel är vi dessutom kostnadsfria, det är till och med så att om vi får ett bra bemötande och en bra kommunikation så marknadsför vi klubben gratis. En engångsbesökare däremot, kostar pengar i form av marknadsföring och är ofta en förlustaffär. En rimlig slutsats man kan dra är alltså att det vore smartare att behandla sina redan trogna sponsorer och fans på ett bra sätt.

Problemet nu är att även vi håller på att bli engångsbesökare. Dåligt bemötande, undermålig kommunikation, felaktiga beslut och lögner har förvandlat oss fans till engångsbesökare. Inte bokstavligt talat, men vi är engångsbesökare i den mening att vi inte jobbar åt GAIS längre. GAIS håller på att förlora den enda gratis arbetskraft man hade i jakten på kortsiktig framgång.

I samma takt som GAIS har tummat på sina ideal och värderingar, så har man tappat sin själ. Jakten på guld och gröna skogar och jakten på nya besökare håller sakteliga på att tömma klubben på den enorma drivkraft som finns alldeles gratis. Att nyhetssajten 1894.se stängde ner ser jag som en av många tydliga tecken på att något gick snett. Jakten på kortsiktig framgång har gjort att man glömt bort var man kom från, glömt bort vad GAIS egentligen står för. Vilka ideal och värderingar – vilka tidslösa principer och hörnstenar som den här klubben egentligen vilar på.

Man kan säga att felaktiga beslut har lett till fler felaktiga beslut, en ond spiral som inte gått att stoppa. Men vad jag försöker komma fram till är att det inte är det huvudsakliga misstaget GAIS har gjort de senaste åren. Det var inget felaktigt beslut som ledde till ett felaktigt beslut. Det var en fartblindhet, en oärlighet gentemot sig själv och allt som klubben stod för. Den klubb som vi ska kunna identifiera oss med.

Oavsett hur framgångsrik man vill bli eller hur framgångsrik man må vara så glömmer man inte bort var man kommer ifrån. Vilka som har stått vid din sida under de tuffa perioderna av ditt liv. Lika lätt som det är att hitta personer som står vid din sida och håller din hand när du vinner, lika svårt är det att få någon att hålla om dig när du förlorar. Och eftersom inte framgång varar för evigt, speciellt inte kortvarig sådan, så gör du nog bäst i att komma ihåg var du kom ifrån. Det blir lätt ensamt annars.

Jag är positiv, för GAIS är det vackraste som finns, vi kan lyfta det här liket tillsammans. Men då måste vi hitta tillbaka, tillbaka till vad vi GAIS står för. Det är så vi når framgång. Genom att hålla isär begreppen tidslösa principer och den dagliga verksamheten. Tiderna förändras, både inom fotbollen och i världen, men de som lyckas hålla fast vid sina principer kommer alltid vara de som når långsiktig framgång.

”For the loser now, Will be later to win, For the times they are a-changin´”

// Toker